Syftet Àr att skapa större förstÄelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bÀttre i mitt yrke som lÀrare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfÀllet tenderar, vilka Àr de mest vanliga klÀdesplagg som ungdomar bÀr och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har anvÀnds i form av observationer och enkÀtundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar kÀnner snabbt av förÀndringar och strömningar i samhÀllet vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete dÀr kamrater och gruppÄverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av klÀder, frisyrer, accessoarer, fÀrger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

Sammandrag Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, dÀr skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hÀmtat genom enkÀter och intervjuer pÄ fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att anvÀnda tvÄ olika metoder för att fÄ ett bredare datorunderlag. EnkÀter har gjort att vi fÄtt ut svar som Àr kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som Àr kvalitativa och har ett djup som man inte gÄr att fÄ ut av enkÀter. Elever och lÀrares Äsikter har gjorts synliga angÄende regler om media anvÀndandet, klÀder och sprÄk i skolan.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populÀr- och ungdomskultur inom bildÀmnet. ProblemstÀllningen tÀcker aspekter som den populÀrkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan nÀrma sig en engagemangspedagogik som pÄ lÀmpligt sÀtt drar fördel av populÀr- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes Àr en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkÀt som fokuserar pÄ tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lÀrare. FrÄgorna berörde punkter som deras förestÀllningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehÄll och arbetsmetoder, samt vilka professionella vÀrderingar de lÀgger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade ocksÄ in data pÄ lÀrararnas observationer gÀllande önskemÄl och viljor hos elever kring ett populÀrkulturellt ÀmnesinnehÄll.

Denna uppsats Àr en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. MÄlet med undersökningen har varit att förstÄ hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig sjÀlva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag anvÀnt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 Är och kommer frÄn tvÄ mellanstora stÀder i Sverige.Det resultat som framkommit Àr att hiphoparen gör en slags karriÀr inom kulturen. För att kunna göra denna karriÀr Àr hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter dÀrmed anvÀndes ett kvalitativt nÀrmandesÀtt, med hermeneutisk utgÄngspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjÀlp av latent innehÄllsanalys analyserades materialet för bÀttre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar pÄ institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte kÀnner av personalens nÀrvaro, blir sedda samt hörda.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur ett antal unga mÀn som betraktar sig sjÀlva som "hÄrdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, vÀrderingar och skolan. Arbetet innehÄller en litteraturgenomgÄng som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hÄrdrockare och hÄrdrockares relation till olika samhÀllsinstutioner, dÀr framför allt skolan stÄtt i fokus. Vidare innehÄller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hÄrdrockare i Äldrarna 15 till 28 Är som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hÄrdrockarna Àr sjÀlva musiker. Redovisningen av intervjusvaren Àr uppdelade pÄ olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.

Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populÀr- och ungdomskultur i Egypten samt förutsÀttningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare bÄde politiska och religiösa faktorer för den konstnÀrliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt frÄn vÀsterlÀndska förlagor, men lider brist pÄ forum.

HÀlsa och sÀttet man valt att leva sitt liv pÄ ligger i fokus i vÄrt samhÀlle idag. Detta vÀckte mitt intresse att studera vilken pÄverkan media har pÄ vÄr livsstil. Media har en inflytelserik position nÀr det gÀller mÀnniskors instÀllningar och kunskaper i omrÄdet hÀlsa och livsstil. Mitt syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas av medias rapporter om livsstil samt att ta reda pÄ om media kan motivera till Àndringar i mÀnniskors livsstil. FrÄgestÀllningarna jag kommer att söka svar pÄ Àr; Hur fungerar medias pÄverkan av mÀnniskors livsstil? Vilken betydelse har media nÀr det gÀller val av livsstil? Det Àr en kvalitativ studie dÀr jag valt att genomföra intervjuer vid insamlandet av min empiri.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som dÄ uppstod. NÀr filmen Ung rebell hade premiÀr 1955 var den en föregÄngare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen pÄ ett nytt sÀtt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gÀnget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som anvÀnds för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen Àr att pÄvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..

The purpose of our study was to look at the connection between theories, research work and concepts when it comes to teenagers and the testing of drugs. The theories we have used are Erikssons development theory, psychoanalysis and labelling theory. Concepts that we focused on for our study were youthculture, the search for identity and the testing of drugs. We did this by asking students, in ninth grade, to fill in questionnaire and interviews.Teenagers find themselves in a confusing stage in life and in a search for their identities they test many different things. The youthculture can be a contributing factor to them testing drugs.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvÄrdens insatser Àr ineffektiva nÀr det gÀller att Ästadkomma beteendeförÀndringar i klienternas livsstil. Risken att Äterfalla Àr för tidigare dömda förhÄllandevis hög. Men vad Àr det dÄ som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sÄdan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som Àr betydelsefulla pÄ vÀgar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Denna uppsats Àr allmÀn och offentlig handling.Författaren har upphovsrÀtten och uppsatsen fÄr inteBegagnas annat Àn för enskilt bruk utan författarens tillstÄnd..